Ja, nu är jag tillbaks i trippelbemärkelse. Den första är att jag är tillbaks på bloggen efter några dagars frånvaro. Det har varit så mycket de senaste dagarna att jag inte hunnit med att blogga. Jag har prioriterat annat. Återkommer till det lite senare. För det andra så är jag tillbaks på jobbet efter 4 veckors sjukskrivning och för det tredje har jag kommit tillbaks till träningen.
Frånvaron från bloggen beror på jobb och studier. I tisdags började jag jobba igen och det var hur gött som helst att komma tillbaks. Jag har saknat jobbet och arbetskamraterna samt den sociala biten. Bara att få komma hemifrån är guld värt. Dagarna på jobbet tisdag och onsdag har gått hur fort som helst. Direkt efter jobbet i tisdag var det studier och igår for jag iväg på handboll. Så det har varit två intesiva dagar, men inget som jag klagat på. Visst så var det lite kämpigt i tisdags att sätta sig med grupparbetet och veta att det var HUR mycket som helst som skulle göras. Tror inte att jag stängde av datorn innan kl 00,30 på natten, och då var vi inte halvfördiga. Tyvärr så kunde jag inte bidra med något igår, när arbetet gjordes klart och lämnades in. Jag hade dåligt samvete för detta, men jag vet att de andra hade full förståelse att mitt jobb fick gå före. Det är så att jag får bidra med mera på nästa moment i grupparbetet.
Idag var jag ute på mitt första ordentliga träningspass sen bukplastiken för 4,5 vecka sen. Tyvärr så krånglade det för mig med tidtagningen och mätningen av turen. Jag gav mig ut på en löp/promenad runda. Det märktes att jag var hur otränad som helst. Det var nog 5 månader sen jag tränade ordentligt senast. Som jag flåsade och svettades när jag kom hem. Det jag ångrade var att jag inte tog min astmamedicin innan rundan, för mina luftrör snörpte verkligen ihop sig. Så till nästa runda ska jag inhalera INNAN. Ja, ja man kan inte kommaihåg allt, när det var så länge sen jag sprang senast.
Nu sitter vi och tittar på Drömmen om ett barn på TV3. Jag känner såväl igen mig i parens situationer, då jag/vi gått igenom vad de barnlösa paren går igenom.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar